01.00
Kriterier för borderline som stämmer in på mig och som jag just för tillfället kommer ihåg är...
en kronisk känsla av tomhet och separationsångest.
Det gör så ont, så obeskrivligt ont allting. Vill inte gå och lägga mig, vill inte vaka vaken, vill bara sova en drömlös dröm ett tag och vakna upp när allting är bra. När den där tiden har läkt alla mina sår och mitt hopp om att orka har återvänt.
Förlåt för att jag panikar och är som jag är, jag hatar det. Förlåt att jag ältar hela tiden och bara är ledsen. Förlåt att jag tycker synd om mig själv. Jag känner mig bara som världens mest ensamma och minsta person just nu.
Kan jag få spola fram tiden ett tag så jag får känna känslan av att vara glad igen?
en kronisk känsla av tomhet och separationsångest.
Det gör så ont, så obeskrivligt ont allting. Vill inte gå och lägga mig, vill inte vaka vaken, vill bara sova en drömlös dröm ett tag och vakna upp när allting är bra. När den där tiden har läkt alla mina sår och mitt hopp om att orka har återvänt.
Förlåt för att jag panikar och är som jag är, jag hatar det. Förlåt att jag ältar hela tiden och bara är ledsen. Förlåt att jag tycker synd om mig själv. Jag känner mig bara som världens mest ensamma och minsta person just nu.
Kan jag få spola fram tiden ett tag så jag får känna känslan av att vara glad igen?
Ordet är ditt!
Postat av: Linnea - Hästar, Foto, Vardag m.m.
Du borde åka ut till stallet & rida ut en lång runda på din häst! Att vara i stallet är alltid det som hjälpt mig i mina nedåt-perioder.. När jag hade mina värsta svackor var stallet det enda jag orkade med, och jag minns att det endast var då jag kände riktig lycka!
Hoppas allt blir bra för dig, Kram!
Trackback
